Kategoriarkiv: Tips

Idag var jag bra!

Har ni tänkt på att man nästan aldrig säger ”Idag red jag väldigt bra!”? Det känns som att det är förbjudet att vara stolt och nöjd över sig själv, då anses man vara för kaxig.

Hur många gånger har ens tränare sagt ”bra ridet” och så klappar man hästen för att den var duktig men glömmer att berömma sig själv? Hur många gånger har man inte sagt ”Ja, hästen var fin i alla fall..” eller ”Jag hade tur”? Jag tror att det är viktigt att tydliggöra när man själv tycker att man gjort något bra. Det är då lättare att komma ihåg de gångerna. Om du inte kommer ihåg hur det var när du gjorde något bra, hur ska du då hitta tillbaka till det när du har en svacka?

När jag läser runt på olika bloggar så slår det mig att hästen alltid har varit super men att ryttaren red kast, vi är ett team med hästen. Visserligen kan en häst rädda oss många gånger men den behöver oss lika mycket som vi behöver den. Vi är för hårda mot oss själva, vi är den tuffaste och hårdaste domaren- mot oss själva men vi är samtidigt en orättvis domare.

Många gånger där jag har varit missnöjd över ett pass har det inte varit något fel. Jag minns ett pass på Strömma, jag red Ådi (rest in peace älskade häst och kollega ♥) så fick jag inte till det, vi skulle rida upp i galopp med medellinjen i högergalopp, bryta av till skritt, lägga en volt och sen fortsätta i vänstergalopp. Jag fick inte till det och blev så ledsen att jag började gråt. Nu i efterhand så var jag så elak mot mig själv, det gick ju bra, visst vi fick inte till övningen men jag kände vad Ådi tänkte göra (fatta fel galopp bla) och kunde därmed parera honom- det är den känslan som jag nu letar febrilt efter. Nu när jag tänker på det passet så är jag tacksam för att Ådi gjorde sin egna övning för jag lärde mig så mycket på det och idag är jag stolt över det passet!
Det är mycket lättare att ta ett pass som går lite sämre när man vet att man har gjort det bra andra gånger. Så våga vara stolt över din egen insats och beröm dig lika mycket som du berömmer hästen!

Här har vi ett annat ridpass som också gjorde mig grymt frustrerad, vilket kanske syns på bilden nedan 😉 Haha!

Veckans viktigaste pass

Jag har blivit förälskad i Equilab-appen, tur att bloggare som är rädda om sitt varumärke gör reklam för såna här grejer annars hade jag missat denna! Jag slår alltid på den när jag rider eller rättare sagt, jag försöker komma ihåg att slå på den för att se hur jag använder passens tid och för att kunna använda när det är dags att räkna foderstat så har jag exakta siffror på hur mycket hästarna rör sig i de olika gångarterna och slipper därmed höfta.

Jag älskar skogen, nästan alla mina ridpass hamnar för eller senare där. I skogen kan man göra det mesta, dressyrtrimma, hoppa, konditionsträna, klättra, mys- skogen är guld! Fram- och bakdelsvändningar runt träd, skänkelvikning för att slippa få grenar i ansiktet, öppna, sluta, hoppa över stockar och bäckar, bara fantasin som sätter gränser. Jag försöker planera in minst ett runt klätterpass i veckan för alla hästarna. Klättring är bra för hästen, ryggen kommer upp, överlinjen sträcks ut, bakbenen kommer in under och får ta i. Klättring är förebyggande för ryggskador.

Jag har dessutom lyxen att ha bra skritt- och galoppbackar vilket har hjälpt mig med Håjts galopp. Att galoppera i en uppförsbacke gör att hästen perautomatik kommer i balans och lägger vikten på bakbenen- att däremot låten en häst, som Håjt att galoppera på planmark resulterar i en framtung häst.

Så såhär är en typisk skogsrundan för mina hästar. Nästan 50 minuter och dryga 4 kilometer med olika underlag så som grusväg, traktorväg och kuperad skog.